2009 Friskolorna och vänstern

Publicerad i Hallandsposten 31 augusti 2009

I HP-ledaren den 21 augusti kritiseras Vänsterretoriken kring friskolor. Poängen i Vänsterkritiken är dock inte den som skribenten påstår att den är.
Ledarskribenten hävdar själv att friskolor tenderar att locka de högst presterande eleverna. I skolans värld ”tar en elev med sig” en så kallad ”skolpeng” till den skola som den väljer. Högpresterande elever behöver mycket lite extra stödinsatser; de kostar därmed förhållandevis lite. Därför blir det ofta ”pengar över” av högpresterande elevers skolpeng; alltså kan friskolorna ha mindre klasser än andra skolor och ändå låta kapitalet (skattepengarna) ge avkastning till eventuella aktie-ägare.

För lägre presterande elever i den kommunala skolan räcker inte alltid skolpengen till. Extra hjälp och stödinsatser kostar! Eftersom de högpresterande elevernas ”överskott” finns i friskolorna kan inte detta kapital användas för att täcka behovet. Resultatet blir färre lärare per elev, större klasser och minskade stödinsatser, vilket ger två konsekvenser: dels förbises de svagpresterande elevernas utvecklingspotential och dels tenderar ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar att i än högre utsträckning ”skrämma bort” högpresterande elever från den kommunala skolan. Problemet eskalerar alltså.


Vidare finns ett problem i att konkurrensutsatta skolor emellanåt går omkull; eleverna måste ha någonstans att ta vägen – det vill säga till den kommunala skolan.Vid en allt högre etableringstakt av friskolor innebär detta både att kommunerna tvingas dra ner på de egna utbildningsplatserna och att allt fler friskolor riskerar att inte klara av den ökade konkurrensen.
Om det blir en skolbubbla som spricker kommer det att bli mycket svårt och dyrt att bereda plats för elever i en kommunal skola där utbildningsplatserna minskat drastiskt.

Vänsterpolitik handlar om rättvisa, trygghet och om att se helheten. Vänsterkritiken mot friskolor handlar därför naturligtvis inte om att friskolorna är dåliga för sina elever, utan om att skattepengar ska investeras där de behövs! Vidare handlar det om att utbildning är så fundamentalt att det är en alltför stor risk att idka utbildningsspekulation som riskerar att göra hela utbildningsväsendet till en spekulationsbubbla som kan spricka utan föregående varning.
Den viktigaste kritikaspekten är dock att friskolor ökar kunskapsklyftorna mellan elever; skolan är till för alla elever, och alla elever är värda en trygg och säker skolgång.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *