Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige 29/9

Tania-miniatyrIgår var det kommunfullmäktige. Redan före mötet var vi på plats för att delta i manifestationen för att bevara äldreboendena. På plats var också många engagerade invånare som kämpar för att kommunens småskolor ska få vara kvar. Vi har från början sagt att vi så långt det är möjligt vill bevara småskolorna. Vi vill hellre att man gör det möjligt att fler kan bosätta sig i kommunens mindre orter, t ex genom att bygga fler hyresrätter och utöka kollektivtrafiken. När det nu kommer så många nya invånare till vår kommun kommer vi att behöva alla skolor. På vår Facebooksida finns bilder från manifestationerna.

Igår var det kommunfullmäktige. Redan före mötet var vi på plats för att delta i manifestationen för att bevara äldreboendena. På plats var också många engagerade invånare som kämpar för att kommunens småskolor ska få vara kvar. Vi har från början sagt att vi så långt det är möjligt vill bevara småskolorna. Vi vill hellre att man gör det möjligt att fler kan bosätta sig i kommunens mindre orter, t ex genom att bygga fler hyresrätter och utöka kollektivtrafiken. När det nu kommer så många nya invånare till vår kommun kommer vi att behöva alla skolor. På vår Facebooksida finns bilder från manifestationerna.

Igår beslutade vi oss i Vänsterpartiet att skänka våra arvoden för Kommunfullmäktige till UNHCR och uppmana övriga fullmäktige att göra det samma. För oss handlar det både om solidaritet och att lyfta frågan om den flyktingkris som just nu pågår i Europa. Mer om detta får ni läsa i exempelvis Hallandsposten.

Det stora ärendet för dagen var förslaget om att lägga ner flera äldreboenden. Nedan bifogar jag det tal, som jag något reviderat, höll i fullmäktige. Nu blev det ju inte riktigt som det var upplagt. SPI har ju tydligt gått ut och sagt att de inte kunde gå med på de övriga borgarnas förslag rakt av. Detta tvingade fram en återremiss från majoritetens sida. Vänsterpartiet yrkade att ärendet skulle avgöras under mötet och att Hemgården, Almgården och Patrikshill ska få vara kvar och renoveras. Nu kommer alltså ärendet att gå ett varv till. Jag försökte under mötet, även S var inne på denna linje, att det är LOV:en som är boven i dramat men trots att vi försökte få fram en debatt om detta var det tyst från de borgerliga och Miljöpartiet.

Ett annat ärende som var uppe var frågan om att begränsa antalet besök på återvinningscentralerna till 12 fria besök. Detta hade vi tänkt yrka avslag på men på sittande möte kom ordförande förslag om att utöka till 15. Han hade försökt lyssna på opinionen sa han. Vi valde då att inte yrka avslag utan gå med på 15 besök.

Tal av Tania Bengtsson angående nedläggning av äldreboenden

Besluten som ska tas idag är ideologiska.

De handlar om vi ska låta människors behov och önskemål om att få bo kvar på sin ort/i sitt närområde eller om vi helt ska abdikera för marknaden.

För oss i Vänsterpartiet är valet inte svårt. Vi väljer människan framför marknaden varje gång.

Det har inte varit någon hemlighet för någon att Almgården i Getinge och Hemgården i Eldsberga är i dåligt skick, och inte uppfyller dagens krav varken när det gäller de boende ellerpersonalen.

När Vänstermajoriteten 2005 sålde husen till Rikshem gjorde man det för att ha råd att bygga nytt. Sedan den borgerliga majoriteten och Miljöparitet tagit över 2006 har dessa planer gått om intet/lagts på is.

Samtidigt har LOV:en införts (Lagen om valfrihet). LOV:en handlar inte, sitt namn till trots om valfrihet för den enskilde utan om vinstdrivande företags, som Attendo, och Aleris rätt till fri etablering. För var är personakooperativen?

LOV har givetvis fått konsekvenser för kommunen. Konsekvenser som vi ser just nu framför våra ögon, och med alliansen och MP:s goda minne. Det drabbar landsorten och det drabbar den gröna lungan i staden; Patrikshill.

Men det ska man veta. LOV är ingen naturlag. Och vill man öka den enskildes inflytande så finns det andra sätt än fri etablering av vinstdrivande företag, exempelvis intraprenader och upphandling med tydliga krav på social- och ekonomisk ansvarsfullhet.

I ärendet har helt den enskilda människans behov av trygghet tappats bort. Att även som gammal kunna få välja var man vill bo i kommunen. Framförallt häpnar man av Centerpartiet i denna fråga. I media kontrar man med att man vill bygga trygghetsboenden. Fint det. Vem vill inte ha fler trygghetsboenden? Inte många. Men trygghetsboenden är inte särskilda boenden, äldreboenden som vi säger, och det fattas den service och omsorg som ett särskilt boende med bistånd ger. Fler människor, inte färre borde få plats på boende.

Från borgerligt håll hävdar man att kostnaderna skenar iväg. Sant. Återigen att införa LOV var ett stort misstag, eller en vilja att låta marknaden ta andelar på det gemensammans bekostnad, med de konsekvenser som det ger med t ex färre platser på landsbygden.

Återigen. För oss vänsterpartister är LOV:en inte en fråga om valfrihet för den som är i behov av ett biståndsbedömt boende, utan marknadens frihet. Man har helt frivilligt givit bort makten över att planera en behovsstyrd äldreomsorg. Här har vi konsekvenserna.

Vad tycker Miljöpartiets väljare om detta? Att på riksplan sitta i en regering som vill begränsa vinsterna i välfärden, och lokalt föra en borgerlig ideologisk politik. Vad tycker egentligen MP om LOV:en och dess konsekvenser.

Sist en annan spännande fundering. Vadan denna plötsliga omsorg om personalen från borgerligt håll? Från att från att som ordförande i Hemvårdsnämnden och Personalutskottet hävdar i 7 dagar under våren, att sjukskrivningarna i förvaltningen framförallt beror på faktorer utanför jobbet, till den nyvunna vurmen om personalen på de boenden som man under de senaste mandatperioderna försummat.

För oss i Vänsterpartiet är den stora boven i dramat LOV:en. Vi vill se en äldreomsorg styrd utifrån människors behov, inte utifrån marknadens behov att expandera.

Avslag på femklöverns förslag och bifall till Vänsterpartiet och Socialdemokraternas yrkanden.

Kopiera länk