Skip to main content

Kommunstyrelsen 2010-02-02

Vid dagens sammanträde fattades beslut om detaljplan för Halmstad 9:158 mfl fastigheter på Sofieberg, Kärleken. Ett stort område skall bebyggas med bostäder, man räknar med ca 200 bostäder och 64 boende för äldre och några gruppbostäder. Det blir en hyggligt stor utbyggnad av Sofieberg som ställer krav på mer förskola, grundskola m m. Som väl är innehåller denna detaljplan ett blandat boende med olika upplåtelseformer, vilket vi krävt innan vid nybyggnation på Sofieberg/Kärleken men då inte fick ja till.  Ärendet gick igenom i politisk enighet.

Fortsätt läsa

Nomineringar

Den 18 februari antar vi det kommunpolitiska programmet. >>>

Den 4 mars tas kommunlistan. >>>

Listor för riksdag, landsting/region

Distriktsstyrelse 2010

Ombud till kongressen 2010

Mer information >>>

Politik eller marknad

Publicerad i Hallandsposten 12 november 2009

Det låter ju bra det där med valfrihet – att var och en ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Vi ska konkurrensutsätta vår gemensamma välfärd för valfrihetens skull.

Men vad händer när detta resultat gör det sämre för de flesta? Av vem ska vi då utkräva ansvar? Marknadslagarna tar inte ansvar för vård, skola och omsorg som inte riktigt blir som vi har tänkt oss.Vi får välja, var för sig, och sen får det samlade resultatet bli som det blir.

Fortsätt läsa

Var rädd om orden

Publicerad 29 september 2009

(kommentar till ledare 21/9 och debattartikel 17/9)

Vad är ”förnyelse”? Enligt ledaren i Hallandsposten är det tydligen att ge entreprenörer trygghet, enkla regler och ekonomiska incitament. Eftersom det finns ett färdigt recept på förnyelse (paradoxen tycks gå ledarskribenten förbi) underkänns Socialdemokraternas programförslag till ny arbetsmarknadspolitik.

Fortsätt läsa

Friskolorna och vänstern

Publicerad i Hallandsposten 31 augusti 2009

I HP-ledaren den 21 augusti kritiseras Vänsterretoriken kring friskolor. Poängen i Vänsterkritiken är dock inte den som skribenten påstår att den är.
Ledarskribenten hävdar själv att friskolor tenderar att locka de högst presterande eleverna. I skolans värld ”tar en elev med sig” en så kallad ”skolpeng” till den skola som den väljer. Högpresterande elever behöver mycket lite extra stödinsatser; de kostar därmed förhållandevis lite. Därför blir det ofta ”pengar över” av högpresterande elevers skolpeng; alltså kan friskolorna ha mindre klasser än andra skolor och ändå låta kapitalet (skattepengarna) ge avkastning till eventuella aktie-ägare.

Fortsätt läsa